Här sitter jag i soffan, med min idag tre veckor gamla bebis sovandes bredvid mig. Han är vad vi vet, fullt frisk och min förlossning med honom gick utan komplikationer. Vi fick åka hem efter två dagar och påbörja den största men den mest fantastiska utmaningen man kan få i livet, att se till att ett barn växer upp genom att ge mat, omsorg, erfarenheter och en maassa kärlek ! Jag hamnade på en blogg där en nybliven tvåbarnsmamma och pappa inte hade samma tur som vi.. Dom fick istället på deras son's tre-veckors-dag planera hans begravning. Livet är så jävla orättvist !! Ett barn som inte är mer än några timmar ska inte behöva kämpa för sitt liv ! Barn och ungdomar överhuvudtaget ska inte behöva göra det. Hjälplösa och med så mycket kvar att se och uppleva i livet ! Föräldrar ska inte behöva vara med om sina barns begravning ! Att läsa om deras ofattbara resa, gör mig både ledsen men också tacksam, tacksam för att vi fick åka hem med våran nyfödda son ! Jag kommer alltid vara evigt tacksam över att ha han vid min sida, mitt älskade lilla barn ! Medan jag tar upp och kramar våran sovande Douglas skänker jag alla tankar till dom som kämpar och kämpat för sina barns liv !

 

http://lovleyalexander.blogg.se/ är bloggen jag hittade på Tinas blogg. Gå in och läs för alla behöver få sig en riktigt tankeställare ibland.. Inte bara som förälder med rädsla över att förlora sitt barn utan ALLA.